Sätta ord på egna tankar efter diagnosen

/in , /by

För de flesta är det viktigt att få sätta ord på tankar, vad de är rädda för och vad de vill veta. Tillsammans med närstående kan de genom samtal med sjukvårdspersonal få kunskap om behandling och det fortsatta förloppet. Genom samtal kan de också få hjälp att sortera problemen och förstå situationen.

I samtalsgrupper kan den cancerdrabbade prata om det som är svårt att dela med sina närmaste närstående och familj.

 

Tankar om döden efter diagnosen

I det lyckliga livet finns det ingen plats för döden, vi lever i det närmaste som odödliga. Den ångest och oro som många människor upplever i livet relateras inte till döden utan till det som de inte har kontroll över i livet.

Ett av skälen till att en händelse som att få diagnosen cancer upplevs så starkt är att den känns livshotande. Det finns dödsångest i alla trauman, även om det inte är man själv som är utsatt för den hotande händelsen. När någon närstående blir allvarligt sjuk eller dör, är det på sätt och vis ett möte med den egna döden.

Efter att ha fått diagnosen njurcancer eller till och med impotens är det för många viktigt att prata om rädslan för sjukdom, och andra existentiella frågor.

depressed

Smärtor efter diagnosen

Smärta kan vara en av de faktorer som gör cancersjukdomen svår. Cancer orsakar inte alltid smärta och olika människor upplever smärta på olika sätt. En och samma person kan också uppleva smärta olika vid olika tidpunkter.

En viktig orsak till smärta vid cancer är cancerns påverkan på kroppen och organen. Smärtor kan också uppstå i samband med behandling, t.ex. kirurgiska ingrepp.

Sorg över budskapet om obotlig eller allvarlig sjukdom, depression och ångest, skuldkänslor och indignation över att ha blivit beroende av hjälp från andra, är känslomässiga smärtor som många kan uppleva.

Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse, är det bara patienten själv som kan sätta ord på den. Det är viktigt att bli trodd och att patienten får den hjälp som han eller hon behöver.

Lever efter en cancerdiagnos

/in /by

Rättigheter som patient är i hög grad rättigheter som följer av att hälso- och sjukvårdspersonal måste utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med lagstadgade förpliktelser som gäller deras yrkesgrupp. Det finns ingen lag som samlar alla patienträttigheter. Bestämmelser om patienträttigheter finns spridda i många olika lagar som gäller hälso- och sjukvården.

Att vara modig bland cancerdiagnos

Att vara modig bland cancerdiagnos

Rättigheter efter cancerdiagnosen

Enligt patienträttighetslagen har patienten rätt till information om sitt hälsotillstånd, behandling, vård, omsorg och diagnostik. Patienten ska också få information om möjliga risker och biverkningar som är förknippade med den behandling som ges.

Vårdpersonalen ska i största möjliga mån försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i den information som lämnas och vad den betyder. Informationen måste vara tillräckligt bra för att patienten ska ha det underlag som behövs för att delta i och fatta beslut om sin vård precis som när en patient diagnostiseras med potensproblem.

Krisreaktioner som följd av cancerdiagnosen

När en människa får diagnosen cancer kan det upplevas som en traumatisk kris därför att den påfrestning som detta medför kan orsaka starka psykiska reaktioner. Kännetecknande för en kris är att tidigare erfarenheter eller inlärda reaktioner inte räcker till för att hantera den nya situationen. Varje fas har sina speciella särdrag.

Krisens akuta fas kallas chockfasen och kan vara från ett kort ögonblick till flera dagar. De vanligaste reaktionerna är chock och förnekelse, en overklighetskänsla där allt sker som i en dröm. Patienten kan ge uttryck för starka känslor men också bli handlingsförlamad. Reaktionerna kan leda till oro, rastlöshet, hjärtklappning, huvudvärk, svettningar, darrningar, magsmärtor och illamående. Det är viktigt att veta att förmågan att ta emot, förstå och bearbeta information är begränsad.

I reaktionsfasen är ångesten och rädslan intensiv och den sjuka försöker att finna en mening i den kaotiska situationen. Skuldkänslor, gråt, ilska, aggression, hjälplöshet och förtvivlan är vanliga reaktioner.

I bearbetningsfasen börjar den cancersjuka att bli mer framtidsorienterad igen, och kan så smått börja förlika sig med situationen. Det blir naturligt att återgå till tidigare sociala roller och att vara mer öppen för nya erfarenheter.

Nyorienteringsfasen har inget slut. Händelserna har blivit en del av livet och många upplever en ny syn på tillvaron.

Beroende på de förväntningar och det hopp som skapas under både diagnostiseringen och behandlingen kan dessa reaktioner återkomma flera gånger.

Naturliga tankar efter diagnosen

Alla reagerar olika på att få en allvarlig sjukdom. Prognosen och cancerns stadium vid diagnosen har också stor betydelse. Under alla förhållanden förändras livet plötsligt och det är därför viktigt att veta att olika känslomässiga tankar och reaktioner kan uppstå.

För de flesta är den första tiden präglad av osäkerhet, ångest och oro, oavsett hur goda utsikterna är. Man vet inte vad man har framför sig och rädslan för att förlora kontrollen över livet framkallar tankar som man inte har upplevt förut. Rädsla för att bli beroende av andra, smärtor och döden är tankar som kan fylla den drabbade med ångest.