Bröstcancer- arvedel i riskfamilj

/in /by

Kartläggningen av den mänskliga arvsmassan kommer att ge genetisk kunskap om alltfler sjukdomar. Möjligheten att förutsäga och beräkna risken för sjukdom kan i bästa fall användas för att hejda det förloppet.

Det har bildats en onkogenetisk mottagning där man speciellt arbetar med ärftlig bröstcancer. Men prediktiv diagnostik kommer inom allt fler områden. Hjärt-kärlsjukdomar är nästa stora grupp.

 Och måste hon upplysa försäkringsbolaget att hon löper stor risk att få cancer? Klicka här för att läsa mer.

 Ska en person med en verifierad 50-procentig risk att få cancer betraktas som frisk eller sjuk?

Nya rön kommer att ställa forskare, läkare, sjukvårdspolitiker och andra grupper inför svåra avväganden. Redan nu känner man till uppemot 5 000 ärftliga sjukdomar och den siffran stiger snabbt. En del sjukdomar är sällsynta men allvarliga; det gäller t ex cystisk fibros och Huntington. Den sjuke får psykiska symtom, blir slutligen totalt dement och dör i regel 10-15 år efter diagnosen. Det går inte att förhindra eller uppskjuta insjuknandet – men en 30-åring med sjuk förälder vill kanske veta om han eller hon bär på anlaget för att kunna optimera livet fram tills dess att sjukdomen bryter ut. Ska läkaren tillråda testning eller ej?

Liten del av cancer ärftlig

Och nu har den prediktiva diagnostiken nått cancersjukdomarna. Upptäckten hur ärftligheten ser ut för vissa cancerformer har ökat intresset påtagligt för hela det här området. Det beror dels på att cancer har stor emotionell “laddning” och dels på att cancer är en av våra vanliga sjukdomar.

Hur cancerceller skiljer sig i funktion från normala celler

/in /by

Cancerceller har förändrad funktion i förhållande till normala celler.

cancer cells

Normala celler har några viktiga, grundläggande funktioner:

  • Cellerna delar sig när det behövs fler celler, i en process som kallas mitos
  • Cellerna kan dö om det blir för många celler, i en process som kallas apoptos. Apoptos är planerat cellsjälvmord
  • Cellerna kan producera energi genom att bryta ned näringsämnen och bilda nya molekyler genom att sätta samman mindre byggstenar. Med ett samlingsord kallas detta för cellernas ämnesomsättning
  • Cellerna kan skicka ut tillväxtfaktorer som stimulerar andra celler att växa. Ett exempel på en sådan tillväxtfaktor är VEGF. Denna stimulerar cellerna i kärlväggen att dela sig så att det bildas fler blodkärl
  • Cellerna producerar proteiner som förankrar dem i grannceller och hinnor i kroppen. Normala celler har en fast plats. Undantaget till detta är blodkroppar som flyter runt i blodet
  • Många celler har proteiner som gör att de kan röra sig lite. Normala celler flyttar inte på sig men de kan bli kortare, som muskelceller
  • Alla celler i kroppen kan dela sig ett visst antal gånger och har därför begränsad livslängd Cellerna har egna reparationsproteiner som reparerar skador i arvsmassan (mutationer i DNA)

Cancerceller har förändringar i flera av dessa grundläggande funktioner:

  • Cancerceller delar sig snabbare än normala celler, oberoende av behovet
  • Cancerceller startar inte cellsjälvmord ens om de får signal om att de ska göra det
  • Cancerceller har en mycket hög ämnesomsättning. De producerar mycket energi och bildar nya molekyler. De kan utsöndra ämnen som bryter ned hinnor och barriärer i kroppen
  • Cancerceller utsöndrar tillväxtfaktorer för att främja egen tillväxt och nybildning av blodkärl
  • Cancerceller har sämre kontakt med grannceller, de är lösare fästade och kan ”ge sig av”
  • Cancerceller får bättre rörelseförmåga, de kan krypa omkring
  • Cancerceller kan få evigt liv genom att de inte längre har någon begränsning av antalet gånger de kan dela sig
  • Cancerceller har skador på reparationsproteiner för arvsmassan. Därmed uppstår det ständigt nya förändringar i cancercellens arvsmassa

Alla processer i cellerna styrs av proteiner. Dessa proteiner tillverkas i cellen. Ritningen för hur ett protein produceras finns i vår arvsmassa, DNA. En gen i arvsmassan är en ritning för ett protein.

Cancerceller har skadade gener. Om ett fel uppstår i en gen, leder det till att cellerna tillverkar ett defekt protein som inte fungerar normalt. Ett annat fel är att cellerna tillverkar för många proteiner från en gen. Det betyder att det både kan bli för mycket eller för lite av ett protein.

Vid målriktad cancerbehandling är målet att hitta proteiner som det finns för mycket eller för lite av. Proteiner som det finns för mycket av kan blockeras och proteiner som det finns för lite av kan stimuleras.

Cancerpatienter tillbaka i arbete

/in /by

Många cancerpatienter är sjukskrivna medan behandlingen pågår. Många behöver också vara sjukskrivna en tid efter avslutad behandling. Efter en längre sjukdomsperiod kan det kännas oöverstigligt att återgå till arbetet. En del kan känna sig trötta och tycka att det är svårt att återgå till heltidsarbete eller att klara av sina arbetsuppgifter.

För många cancerpatienter är det en stor fördel att kunna fortsätta att arbeta under behandlingen. Det finns studier som visar att sådana patienter klarar sig bättre rent funktionsmässigt både under och efter behandling.

Det är inte nödvändigt att arbeta heltid, det går bra att ha en graderad sjukskrivning från 1–100 %. Därmed är det möjligt att kunna jobba lite trots pågående behandling. För många är cancersjukdom förenad med förlust. Förlust av jobb eller arbetsförmåga kan förstärka den förlusten. Genom att fortfarande arbeta deltid kan känslan av förlust reduceras.

cancer working

Tillsammans med distriktsläkaren och arbetsgivaren kan cancerpatienter komma fram till lösningar eller eventuella andra anpassade arbetsuppgifter. Till skillnad från cancerpatienter, människor som lider av impotens kan fortfarande fick arbeta även efter diagnosen, men precis som cancer, orsakar det depression.

Vilken information som ska förmedlas till kollegor när patienten kommer tillbaka till arbetet kan diskuteras med läkaren, närstående och närmaste chef eller kollega.

Cancerpatienter och livsstil

Livsstil och hälsa har ett nära samband. Livsstilen kan vara sådan att vi försätter oss i en situation som innebär ökad risk för cancersjukdom, och motsatt kan vi påverka hälsan och förebygga cancersjukdom genom sunda vanor.

Kosten spelar en viktig roll. En förnuftig och hälsosam kost kan motverka många cancersjukdomar och har positiv effekt på utvecklingen av cancer. Fysisk aktivitet spelar också en viktig roll för regleringen av energibalansen. Samspelet mellan kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för en sund livsstil.

Det är viktigt att cancerpatienter tar hand om sig själva på ett sätt som gör att de får både fysisk och psykisk energi.

Livet efter njur cancer behandling

/in /by

Förloppet från det att patienten blir sjuk och till dess att han eller hon är frisk och tillbaka i vardagen, är en process med många faser.

Under rehabiliteringen ska en individuell plan utarbetas med aktiv medverkan från patienten. Patientens upplevelse av situationen är utgångspunkten för uppfyllandet av målet att återvinna kontrollen över det egna livet.

patient

Cancerpatienter och fysisk aktivitet

Sjukgymnastik och annan fysisk aktivitet kan vara nödvändiga åtgärder för att träna upp sig efter kirurgiska ingrepp. Aktivitetsgrupper eller kreativitetsgrupper av olika intensitet kan behövas under en period. Fysisk träning har positiv effekt på kondition, styrka, utmattning, ångest, depression, humör och vikt och är därför en viktig del i rehabiliteringen efter njurcancer eller andra sjukdomar som impotens.

Cancerpatienter och rättigheter efter behandling

Många cancerpatienter berättar hur viktigt det har varit för dem att träffa andra i samma situation på kurser och möten som anordnas av patientföreningar. Det har stor betydelse att höra andras erfarenheter och att förmedla vad man själv har upplevt för att hjälpa andra.

Vid brist på resurser hos patienten eller i det sociala nätverket ska det under rehabiliteringen bedömas om det finns offentliga eller privata stödsystem som kan tillföra de resurser som behövs.

Dessvärre upplever många patienter att ekonomin försämras kraftigt i samband med långvarig sjukdom, och i synnerhet vid cancer. Sjukpenning och ersättning under rehabiliteringen täcker delar av den förlorade inkomsten men inte hela den inkomst som den sjuka går miste om. Alla former av lönetillägg och bonus försvinner. Möjligheten att arbeta extra med extra lön finns inte heller. Ofta ökar utgifterna för specialkost, särskilda åtgärder och annan behandling. Många använder alternativ behandling som en del av åtgärderna. Detta täcks inte av Försäkringskassan eller andra försäkringar.